Tjänstehandeln
Tjänsteproduktionen är mycket större än varuproduktionen i rika länder. Samtidigt är tjänstehandeln mycket mer reglerad än varuhandeln. Stora vinster skulle kunna nås med liberaliseringar av tjänstehandeln, men motståndet mot sådana reformer är starkt, särskilt från många fackföreningar i sektorer som inte tidigare varit en del av det internationella handelssystemet. Nedan presenteras studier som visar vikten av tjänstehandelsliberaliseringar i EU såväl som globalt i WTO.
EU
EU-direktiv om tjänstemarknaden
I ett förslag till nytt direktiv för den inre marknaden för tjänster föreslog EU-kommissionen 2004 att EU skulle göra allvar av idén att skapa en inre marknad för tjänster på samma sätt som EU redan har en inre marknad för varor. Förslaget, som blev mycket kritiserat av t ex fackföreningar, presenteras här i sin ursprungliga form.
Vinster med en inre marknad för tjänster
I en studie från Kommerskollegium konstateras att tjänstehandeln i EU fortfarande är mycket reglerad och att det finns stora vinster att göra med en liberalisering av denna handel. Administrativa besvär och dålig uppföljning av EG-rätten är två skäl till att handeln inte är större. En fri marknad för tjänstehandeln skulle uppskattningsvis öka handeln inom EU med 100 miljarder euro.
Nya jobb med en inre tjänstemarknad
I en studie från Copenhagen Economics uppskattas hur mycket välfärden skulle öka och hur många nya jobb som skulle kunna skapas i EU med en inre marknad för tjänster. EU:s samlade BNP skulle enligt studien öka med ungefär 30 miljarder euro och ungefär 600 000 nya jobb skulle skapas.
Ursprungslandsprincipen den bästa
I en studie av vilka principer som bör ligga till grund för EU:s inre marknad för tjänster konstaterar Kommerskollegium att ursprungslandsprincipen är den som bäst tillgodoser behovet av ökad tjänstehandel. Rapporten diskuterar också alternativ till denna princip, t ex en princip om ömsesidigt erkännande.
Internationellt
Ökad tjänstehandel viktigt för u-länder
I en studie från Copenhagen Economics visas att det finns stora vinster att hämta av minskade regleringar av tjänstehandeln. Den globala vinsten bedöms vara mellan 115-210 miljarder euro per år och utvecklingsländer skulle få en större del av vinsten än utvecklade länder.
Vinster med ökad tjänstehandel
I en mycket uppmärksammad studie från det australiensiska utrikesministeriet studeras hur stora välfärdsvinsterna skulle vara av minskade regleringar i tjänstehandeln. Om de handelsförstörande interventionerna minskade med 50 procent skulle den globala bruttonationalprodukten öka med mer än 250 miljarder dollar.
Hur förändra GATS?
I en studie från Världsbankens forskningsavdelning konstaterar Aaditya Mattoo att WTO-avtalet om tjänstehandel (GATS) har förbättrat förutsättningarna för handel med tjänster men mycket återstår däremot att göra för att tjänstehandeln ska kunna utvecklas. Särskilt viktigt är att nationella regleringar som omgärdar tjänstesektorn görs mindre diskriminerande.
Tjänstehandeln i Uruguayrundan
I en studie från Australiens produktivitetskommission jämförs de vinster som gjordes i Uruguayrundans liberalisering av handel med tjänster med de vinster som kom från t ex liberalisering av jordbrukshandeln i samma runda. Liberalisering av tjänstehandeln innebar ett ökat globalt välstånd på ungefär 130 miljarder dollar vilket kan jämföras med 50 miljarder dollar från liberalisering av jordbrukshandeln och 80 miljarder dollar från liberalisering av handel med tillverkningsprodukter.
En site från Timbro.
|
Nu har det gått tio år sedan gatstenarna yrde. Göteborgskravallerna blev kulmen på det globaliseringsmotstånd som hade vuxit under flera års tid. Vad höll på att hända med världen? Samtidigt fanns det de som såg hur marknadsekonomi och demokrati minskade fattigdomen världen över och att det faktiskt var mer globalisering och kapitalism som behövdes för att rädda vår jord. Det är också tio år sedan Johan Norbergs världsberömda bok Till världskapitalismens försvar (Timbro) publicerades.
