counter on tumblr

Hemsidans information och länkar uppdateras inte längre. Välkommen att använda sidan som arkiv.

Frihandel.nu var ett forum för information och argumentation för den fria handelns betydelse för mänsklig frihet och ekonomiskt välstånd. Redaktör var Fredrik Erixon.
Sidan producerades av Timbro.



Stäng
 
 
 

Doharundan nära kollaps
2006-07-24 13:35

85 exempel på protektionism
2006-07-24 13:32

US Congress vs. Dubai Port's
2006-03-19 23:05

Tidigare nyheter

 

 
 
Om frihandel.nu

Frågor och svar om frihandeln

Globaliserings­motståndet

WTO och global frihandel

Argument för frihandel

Frihandelns historia

Rapporter och litteratur

Liten handelsordlista

Länkar

Första sidan



 
 
Skriv i din e-postadress om du vill ha information om när Frihandel.nu uppdateras

 

”Världshandel betyder världsfred. World Trade Center i New York hade ett större syfte än att bara erbjuda lokaler. World Trade Center är en levande symbol för människans engagemang för freden … World Trade Center representerar tron på mänskligheten, individens värdighet, vår tro på samarbete mellan människor, och genom samarbetet, möjligheten att uppnå storhet."

- Minoru Yamasaki, World Trade Centers chefarkitekt

 

Globaliseringskritikerna

Sedan protesterna mot WTO-mötet i Seattle i slutet av 1999 har det internationella motståndet mot frihandel och globalisering vuxit snabbt i form av nya böcker och aktivister, rörelser och organisationer. Det är en mycket disparat rörelse med ofta helt motstridiga mål. Frihandel.nu har samlat en rad studier som granskar dessa aktivister, och bemöter deras argument.

Attac - med egna ord
Den globaliseringskritiska rörelsen Attac har sagt att de inte är emot globalisering och frihandel i sig. Det stämmer förhoppningsvis, men det stämmer inte när det gäller den franska moderorganisationen. Här samlas en rad citat som visar den djupt protektionistiska och anti-liberala inställningen bland franska Attacs talesmän.
Läs mer >>

Därför har Attac fel
Frihandel.nu går igenom svenska Attacs viktigaste punkter, och belyser hur de olika kraven, t ex tullar, Tobinskatt och förbud mot pensionsfonder, alla står i den ekonomiska nationalismens tjänst. Om Attac fick som de ville skulle resultatet bli minskad öppenhet och mindre internationellt utbyte.
Läs mer >>

Vilka är franska Attac?
Förvånansvärt få har granskat vilka franska Attac är, och deras kopplingar till den starka bondelobbyn och den franska nationalchauvinismen. I denna artikel av Johan Norberg, publicerad i Liberal Debatt, granskas Attacs ledande namn, Bernard Cassen, Ignacio Ramonent och Susan George.
Läs mer >>

Argumenten mot Tobinskatt
Beskattning av valutahandeln skulle föra med sig många oönskade bieffekter och skada den nyttiga finansmarknaden, men skulle inte bidra till att förhindra finansiella kriser och spekulativa attacker mot valutor. I rapporten ”Tobinskatten: Ett medel söker sitt mål” beskriver Klas Eklund, chefekonom på SEB, pedagogiskt finansmarknadernas funktion och för fram tunga argumenten mot Tobinskatten.
Läs mer >>

Poängen med multisar
I globaliseringsdebatten utmålas ofta multinationella företag som giriga bovar som kontrollerar globaliseringen. Men faktum är att världen gynnas av multinationella företag, och att de ger konsumenter ökad valfrihet. I en rapport gör Tomas Larsson upp med vanföreställningar om storföretagens makt, storlek och destruktivitet.

 

En kartläggning av frihandelsmotståndet
Vilka är globaliseringskritikerna och varför demonstrerar de mot WTO? På uppdrag av Svensk Handel har Paula Werenfels Röttorp och Johan Norberg författat en kartläggning av proteströrelser som Global Trade Watch, AFL-CIO, Attac, m fl, av bakgrunden till deras engagemang och spekulationer om framtiden för dem.
Läs mer >>

Arbetstillfällena tar inte slut
Det sägs ofta att konkurrens från låglöneländer innebär att allt fler arbetstillfällen försvinner i Västvärlden och att lönerna rasar. Mauricio Rojas visar med lätt tillgänglig statistik att denna farhåga är felaktig. I öppna och marknadsinriktade Västekonomier har antalet välbetalda arbetstillfällen ökat snabbt.
Läs mer >>

Den globala ojämlikheten minskar
I globaliseringsdebatten upprepas ofta påståendet att ojämlikheten ökar världen över. Det är inte sant, visar en bred studie från tre forskare vid Norges Utrikespolitiska Institut. Inkomstskillnaderna mellan världens länder har minskat kontinuerligt sedan slutet av 1960-talet, och snabbast har det gått mellan 1993-98, då globaliseringen har skjutit fart på allvar.
Läs mer >>